Mánis skada del 1
Det har gått lite mer än en månad sen mitt livs värsta kväll. Den kvällen jag var nära att förlora min bästa vän.
Máni har sen sina unghäst-år haft sarkoider, inkar, på insidan av sitt vänstra bakben. Fram tills för ett par år sedan har dom inte varit något problem, utan bara varit bulor under skinnet där. Att dom spred sig till fler ställen på kroppen var från början inte heller något problem, det kom några fler bredvid dom första inkarna, sen kom det en mellan frambenen. Inken som kom på ena sidan av skapet var den första jobbiga inken. Flugorna var på den och när Máni sparkade för att bli av med dom nuddade han inken, så när skinnet spruckit upp fick den ingen chans att läka. Vi testade lite olika mediciner och huskurer men det blev bara värre. Nu har det gått ungefär ett år sen vi avslutade den sista huskuren.
September 2013 ringde jag mitt första samtal till Åby Hästklinik. Vi hade hittat en ny ink på ett mycket dumt ställe, nämligen längst fram på skapet, precis i öppningen kan man säga. Máni verkade ytterst obekymrad av den, men den sprack upp och blödde en del så jag och mamma tyckte att det var bäst att kontakta veterinär. Några dagar senare lastade vi Máni för undersökning. Veterinären tyckte inte att inken verkade vara till något besvär och hon uppskattade att den var för djup för att kunna opereras bort. Rådet blev att behandla inken med frysspray och blåspray. Fryssprayen skulle stoppa inken från att blöda och blåspray verkar tydligen hämmande för celltillväxten.
- To be continued....
2014
Snart är det 2 år sedan jag startade den här bloggen. Fast det blev aldrig så många inlägg.. Sen några veckor tillbaka har jag haft ett litet bloggsug igen, har ingen aning om varför. Funderar just nu på om jag kanske ska ge det en chans igen? Min vardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med hur den såg ut när jag slutade blogga för 1, 5 år sen. Jag har tagit studenten, har 3 jobb, 1 ridbar häst och 1 skadad. Numera bor jag också i en alldeles egen lägenhet ihop med min sambo (han är visserligen samma person som för 1, 5 år sen). Om 2 veckor firar vi 5 år som par ♥
Vi får se om det här inlägget är början på något nytt eller om det bara var en engångsföreteelse..
HEEEEJ
Jag är faktiskt hemma, och oskadd! Har bara varit jäkligt slö sen vi kom hem och inte orkat blogga. Resan var helt underbar och vi hade sjukt kul. Vi satt just några stycken och pratade lite om resan och vi skrattade nästan lika mycket nu som vi gjorde när vi var där! Jag ska absolut försöka sammanfatta resan här innan minnet bleknar, bilder kommer senare när alla som hade kameror har delat med sig.
Övrigt, sitter i skolan, pluggar. De har tagit bort mina lediga fredagar och istället har jag i genomsnitt en och en halv lektion om dagen. Sugit, men gött med korta dagar.
Nej jag måste verkligen plugga - TRÅKIGT.
Kraaaaaaaaaam
WÄÄÄ NU ÅKER JAG!
Det är bara en timme kvar tills jag och pappa sätter oss i bilen, hämtar Johanna i Kinna och beger oss mot Säve. Planet lyfter typ 20.00 eller nåt sånt (tjejen med kollen) så vi är där i väldigt god dit, men det beror mest på att resten av gänget är tvungna att va där så tidigt eftersom deras skjuts inte kunde annars. Då tänkte jag och Johanna att vi lika gärna också kan va där den tiden. Vi ska dessutom ändra om i packningen när vi är på flygplatsen, för någons väska blev för tung och ska flytta till någon annans och sådär. Jag vet inte om kan läsa er till hur upprymd, ivrig och allmänt sprallig jag är?! Bara att sitta här framför datorn är en prestation!
All packning för min del är klar, jag har duschat och fönat håret så nu väntar jag på att pappa ska hämta mig så ska vi fika hemma hos honom innan vi åker. Regnet vräker verkligen ner utanför så det ska bli skönt att åka ifrån det! Enligt prognosen ska det dock regna i Barcelona på söndag och måndag, fast det kanske inte är så dumt, lite svalkande typ? Jag har ingen aning.. Om det inte är svalkande utan bara är jobbigt så får det gärna hålla sig utanför Barcelona!
I lägenheten där vi ska bo kommer det finnas wifi, men jag tror inte att det blir något bloggande ändå. Jag ska ta så mycket bilder jag kan med min mobil, har ingen annan kamera med mig. Men två av tjejerna i gruppen har systemkamera med och jag tror att någon har digitalkamera med, och efter resan ska vi dela alla bilder med varandra, så jag kommer ha massa minnen bevarade ändå!
Jag la just märke till hur många uttropstecken jag använder idag, men det har ju sin anledning. I mitt huvud typ gapar jag allting som är skrivet här, och allting är jätteviktigt och så är jag så himla uppspelt så det passar in jättebra med uttropstecken!
Nä nu ska jag kila. Sätta mig i sängen och fortsätta vara helt uppspelt och typ hoppa upp och ner tills pappa kommer hit. Jag önskar alla därute en trevlig vecka, men framför allt så önskar jag mig själv en helt fantastisk vecka i Barcelona och inte minst att jag älskar att flyga (är ju inte alls nervös inför det)
PUSS OCH KRAM!
Tisdag!
Heeeej! Jag har egentligen massa att göra men jag kommer ingenstans med det jag håller på med så känner att jag lika gärna kan blogga lite. Väskan är färdigpackad så när som på ett par saker som jag inte kan packa ner än. Jag har betat av en av fyra läxor, där minst tre bör vara gjorda innan avresan. Får se hur det går med det, antagligen kommer jag skjuta trafikläxan tills jag kommer hem, men då kommer jag ha väldigt knappt med tid för att göra den.
Om en liten stund ska jag till stallet för att rida, förutsatt att Daniel kör mig dit. Jag är på tok för lat och resfebrig för att överleva en promenad dit. Dessutom är det både på gott och ont att rida idag, då hovslagaren som skulle skott idag ringde återbud och kommer om en vecka istället. Därför har hästarna väldigt långa hovar just nu så det känns dumt att rida för mycket, då det finns risk att de snubblar. Mamma hade tänkt rida Rodis på sin tvådagarstur med Anita i helgen, men så är Rodis skor ganska lösa så hon får ta Máni istället. Hon bytte söm i hans skor före lag-sm så hans sitter betydligt bättre. Detta betyder förhoppningsvis inte att Rodis får vila hela veckan jag är borta, utan jag hoppas att mamma kommer rida henne minst fyra gånger. Jag har små pytteplaner som är ytterst eventuella om att starta henne på en tävling i slutet på september, och därför är det viktigt att hon hålls igång nu.
Nej nu måste jag fortsätta med vettiga uppgifter. So long!
Måndag
God afton! Jag är mitt uppe i packandet, nu igen. Tömmer minneskort, viker kläder, läser på om bankkortet och räknar budget. För att inte tala om alla gånger jag väger packningen. Min lärare hade en väska att låna ut till mig, när mina nu var för stora, så jag slipper köpa en ny och jag slipper att ha en utan hjul! Hoppas inte att den är alltför tung bara, för jag har inte jättemånga kilon kvar till gränsen. Eller okej, min packning utan väska ligger på ca 4 kg. Jag vill förstås ha så mycket plats som möjligt kvar inför hemresan, ska ju shoppa massa! Kommer bli jättearg på mig själv om jag inte hittar något jag vill ha i butikerna. Ibland är jag sån att jag kan klämma och känna på massa kläder och annat, men utan att något faller i smaken, hur fint det än är! Otroligt irriterande.
Mamma tog stallet idag eftersom jag var på Barcelona-möte med pappa i skolan. Kom hem typ vid sju och då hade mamma redan åkt. Jag tror att hon rider ut på Rodis, hoppas det. Máni får fortsätta vila, han har trots allt gjort sig väl förtjänt av det medan Rodis mest har latat sig hela sommaren.
Jag och pappa tog varsin pizza på Campino efter mötet, de har så otroligt goda pizzor! Blir lika amazed varje gång jag är där (inte för att jag är där så ofta, hehe). Orkade bara äta halva så tog med resten hem till Daniel. Ni får ursäkta att jag hoppar lite fram och tillbaka mellan olika ämnen i texten och är så osammanhängande. Kanske beror det på att jag är lite stirrig, nervös och allmänt snurrig inför resan :)
Innan skolan började skulle jag ju grejat med lite packning och trafikplugg, men så skulle Daniels mamma in till Borås så jag passade på att åka med henne istället. Slapp åka buss plus att vi tittade i några affärer så det var ju win-win situation. När vi handlat klart släppte hon av mig vid skolan och då tog jag och Fanny bussen till den nya restaurangen för att se om den var något att ha. Maten var jättegod, salladsbuffén var välsorterad och det fanns olika sorters bröd och knäckebröd så det var helt klart godkänt. Synd att det ligger så långt från skolan bara. Jag tänker framför allt på ettorna och tvåorna som säkert har rätt tuffa scheman, och att de ska hinna gå dit på sina (förmodligen) korta lunchraster.
Aja, nog för idag. Imorgon åker jag till skolan strax före åtta, är hemma strax efter 14 och sen ska jag rida och packa helt färdigt.
Jag och Máni. Lag-SM 2012. V4 - fyrgång special
Lag-SM dag 2
Löradegn inleddes med fem- och fyrgång. Lisette red femgången jättebra, förutom att hon fick korsgalopp, alltså nollor för galopp. Hennes häst, Fidde, var superduktig och la pass utan problem. Efter Lisette var det min och Mánis tur att rida fyrgång special. Hela programmet flöt på utan problem! Han rollade en gång i ena töltövergången, och var som väntat ganska instabil i formen i traven. Han hade en väldigt annorlunda takt i tölten, kan det ha berott på en spänd ryttare som glömde att andas? Det var inte passtaktigt och inte travtaktigt heller så det gjorde inget, det bara var annorlunda mot vad det brukar va. Galoppfattningen satt precis som den skulle och sen var han lite lång i galoppen, men det var en okej nedtagning. Ansträngde mig verkligen för att rida takten med mina sittben och sedan göra nedtagningen genom att "stanna med sätet", men vi båda var lite ofokuserade så fick använda rösten och krama tyglarna också. När jag red för tränaren Suss sist (hon är helt magisk) så nästintill tvärnitade Máni när jag stannade med sätet, och det är absolut något vi eftersträvar på tävling också! Poäng och kommentarer får jag slänga upp här vid annat tillfälle för just nu hittar jag dem inte. Tror de hamnade i Mánis ryktväska.. Slutpoängen blev i alla fall 5.10 och en delad 3e plats, wiiiie!
Efter mig var det Hannas och Baldurs tur, de red också fyrgång alltså tölt, trav, skritt, galopp, ökat tempo tölt. Det gick jättebra fram tills skritten där Baldur var för lite för pigg för att ta ordentliga skrittsteg. Galoppen gick bra, men när det var dags för ökad tölt låg de bakom ett annat ekipage och Baldur tyckte det var lite för roligt att jaga, så han hade inte lust alls att tölta. Slutpoängen blev därför rätt låga.
Flagglopp var sista grenen före lunch och här var det Louice som red för vårt lag. Tyvärr missade hon flaggorna i båda loppen så det blev inga poäng där.
Nämnde jag i förra inlägget att vi hade en del otur den här helgen?
Dagens sista laggren var trail och här gjorde Lisette och Fidde ett jättebra jobb! Fidde är inte alls van vid trail då han fick hoppa in när Lisettes andra häst inte kunde vara med, så de hade lite problem vid typ två moment. Betoningen ligger på lite problem eftersom Fidde knappt blev rädd alls, han bara tittade till lite eller så. Det drog förstås ner poängen lite men överlag var det bra slutpoäng!
Kvällen avslutades med Lag-SMhistoriens bästa ryttarfest, riktigt roligt var det faktsikt! De ryttarfester jag varit med på på Lag-SM har varit ganska uttråkande, men jag inser att det mest beror på vad man gör utav det och i år var hela laget väldigt delaktiga i aktiviteterna. Jag vann en jättefin röd keps med islandshäst tryck i ryttarlotteriet, men oturligt nog var det juniorstorlek eftersom även junior-sm-ryttarna var med på festen, så den passar inte särskilt bra.
Efter lördagens grenar låg vi på sista plats i lagställningen. (fast vi var nog lika glada för det, för när de läste upp resultaten så var det Jór (vi) som hejade mest!) 
Packa, packa, packa
Hej!
Jag håller på med packningen inför Barcelona. Bara för att det är så himla bra tajming så har jag en sån dag då ingenting i garderoben passar eller ens går att tänka sig att ha på sig. Min tanke är att inte packa med mig alls mycket saker, och att alla kläder ska packas i färdiga outfits. På vägen dit kommer jag bara ha handbagage, alltså nästan inga vätskor (buhu), och på vägen hem kommer allihop dela på en större väska, för vi lär ju ha mer saker med oss på vägen hem än när vi åker dit.
Jag har börjat bli liiite nervös inför själva flygningen, det är första gången för mig (hej, jag har aldrig varit utomlands). Tror inte att det kommer vara någon fara alls, men det är ju svårt att veta innan jag har provat!
Nu ska jag tvätta lite kläder som ska packas ner, därefter ska jag hjälpa mamma och Stefan med lite målning i hallen. Nån gång under eftermiddagen eller kvällen ska jag också rida, förhoppningsvis mamma också. Och så ska förstås stallet städas färdigt. Det är som tur är bara Mánis box kvar, och den började mamma med igår så det är inte så mycket att göra.
Ska skriva om resten av Lag-SM också, medan jag fortfarande har det färskt i minnet!
Ha det!
Allt och lite till!
Hejhallå! Nu var det minsann ett bra tag sen jag bloggade sist. Det har både hänt en hel del och inte så mycket under tiden (rörig, vadå rörig?). Hela juli månad spenderades på jobbet, sååå spännande. Jag kommer inte ihåg om det hände något särskilt under tiden, jag red, sov och jobbade typ. Eller, jag red inte så värst mycket, var rätt så lat. Min enmansshow blev förresten färdig till slut, och jag tycker själv att den var ganska bra. Första helgen i augusti spenderades i Eskilstuna med mamma, där de Nordiska Mästerskapen för islandshästar ägde rum. Så fantastiskt fina hästar att titta på, allt för mycket saker att köpa och fint väder. Med mig hem fick jag ett par nya stigläder och ett nytt träns. Tråkigt nog fick jag nackstycke med silverspännen och nosgrimma med mässing. Hur surt?
Helgen efter NM var det dags för Lag-SM. Jag vågar inte ens fundera på hur många timmar jag varit på GHP för att förebereda saker såsom boxar, terrängbana, städa caféhuset och så vidare. Arbetet tog aldrig slut, men som tur var så var flera duracell-kaniner på plats (ni vet, såna som jobbar från gryning till skymning utan att ens ta rast, i flera dagar).
Tack vare allt fantastiskt förarbete (för att inte tala om fantastiska funktionärer och en otrolig tävlingsledare) förflöt tävlingarna mycket smidigt, med gott beröm för välarrangerat evenemang. På tre dagar hann ca 500 portioner mat delas ut, så jag förstår att de i köket fick jobba hårt!
Över till lagperspektivet (jag var ju både lagmedlem och arrangör på Lag-SM). Vårt lag hade en himla berg- och dalbana under helgen. Fredagen inleddes med de tre töltgrenarna, och allihop gick bra. Det var inte höga, men okej, poäng för alla tre. Eller det är svårt att förklara. En av dem som red tölt var missnöjd för hon fick lite lägre poäng än vanligt, men det var ändå bra poäng (runt 5.0). De andra två var också jättenöjda med sina poäng (tror de fick runt 4-5.0 okså). Poängen var okej, men de var inte tillräckligt höga för att fightas i topp tre i respektive gren (så kanske ni förstår vad jag menar?! fröken rörig.)
Därefter följde invigning, dressyr och stilpass. Vårt lags "stilpassare" fick inte till passen ordentligt så där blev det inga poäng. Dressyrryttaren red fel väg så hon fick en del avdrag, alltså ganska låga poäng där.
För en snabb sammanfattning så var alltså töltgrenarna höjdpunkter i berg- och dalbanan medan resten av fredagens grenar var i botten. Den sista grenen för dagen var enmansshow, och den landade allra djupast nere på botten..
Mitt program var väldigt enkelt. Jag började med att leda Máni på enkla vägar, stegade avstånd till hindrena, memoriserade vägen med fingret. Jag var en hoppryttare med röd kavaj och Máni var förstås en ponny med massa skydd och brösta, till och med luva fick han på sig. Jag började tömköra vid A, på en volt. Skritta, trava, över hindret, skritta. Snett igenom och så en ny volt vid C, åt andra hållet då. Skritta, trava, hoppa, galoppera, hoppa, halt - hälsning. Vad kan gå snett liksom? Jag var orolig att diagonalen skulle bli vinglig och att Máni inte skulle vara fokuserad och alert, men allt satt så fint. Han var lite osäker på volten och stannade till två gånger, men jag puffade ut honom och började om. Han lyssnade på korrigeringar och allting bara stämde, känslan var så bra!
Speakern ropar upp resultatet, jag och Máni kom på sista plats med poängen 3.5?! Vad har hänt? Såg de så allvarligt på de små missarna?! Får mitt program med kommentarer, poletten trillar ner. Jag gick åt fel håll! Jag skulle börjat första volten åt höger, följt av en diagonal till M, sen volt till vänster. Istället gjorde jag första volten till vänster, diagonal mot H(?) och andra volten åt höger. Det resulterade i 3 nollor av en domare, och 1 nolla var från de andra domarna. Domaren som gav 3 nollor hade också dragit av poäng för att jag inte hade skrivit med i programmet att hästen skulle hoppa över hindret (jag hade bara skrivit att jag skulle va på volt, typ). SÅ SURT! Jag hade inte ens en tanke på att gå till höger under programmet. Det lustiga var att när jag började volten till vänster så stannade Máni som sagt. Jag skickade ut honom igen, men han stannade på nytt, och vände sig om! Hallå Jenny, det var ett tecken. Máni visste att det var fel! (kanske, kanske inte). Nästa sak som i efterhand är väldigt konstigt är att på träningar så har Máni inte hållt galopp hela varv åt höger, utan bara åt vänster. Det var därför galoppvolten skulle va åt vänster. Men där och då så galopperade han typ hur lätt som helst åt höger. Konstigt..
Till allas stora förvåning låg vi på fredagkvällen näst sist av alla lag.
It's friday, friday
Godkväll kära läsare (som nu för tiden faktiskt är fler än bara mig själv!). Jag sitter hemma hos Daniel, så ovanligt, och väntar på att han ska komma hem från någon konsert. Det är så kallad sommarfredag i Kinna idag och det var något band som Daniels pappa gillar som skulle spela så Daniel hängde med honom dit.
Håll i hatten nu, jag åkte inte till stallet. Stor överraskning, särskilt med tanke på vädret - NOT. Men SMHI utlovar sol och 25 grader imorgon så då blir det stallet! (Okej alla andra väderappar jag kollade visade regn och rusk, så jag hoppas inte för mycket)
Min plan för ikväll, nu när det inte blev något häng i stallet, var att hålla mig ifrån godis och chips. Gick sådär. Jag höll mig ganska duktigt till min gula vattenmelon och jordgubbarna, mums, men när jag väl hade smakat på ett chips så kunde jag ju inte riktigt sluta. Daniel hade köpt en ny sort med smak av varma mackor - stor hiss på den. Smakade typ baconsnacks och det är en favorit hos mig. Lyckligtvis blev jag jättemätt efter bara typ tre nävar chips och halva jordgubbsskålen så sååå onyttigt blev det ju inte (jag tänker inte låtsas om att jag drack blådåre och hällde nästan en hel paket vaniljvisp på jordgubbarna. Mitt mål var att inte äta chips eller godis och jag tycker nog att jag lyckades ganska okej, eller misslyckades på ett okej sätt kanske?! haha)
Över till morgondagen. Dagen börjar med en tripp till Borås ihop med Daniel och hans familj för att inhandla födelsedagspresenter till hans lillasyster. Därefter har jag en dejt på byn med hundarna som vill gå ut. Någon gång under dagen ska hästarna motioneras och framför allt, en enmansshow ska spikas! Får se hur det går med det sistnämnda. Jag ska som minst ha ett fullständigt utkast med få "ev-moment" och så ska jag förstås tömköra Máni så att jag ser hur momenten funkar. På söndag blir det finslip för att få klart programmet så att jag kan delge det till mina lagkamrater och lagledare på tisdag då det är möte!
Nu ska jag försöka vara en gullig flickvän och greja i ordning Daniels rum lite, framför allt ska jag bädda rent. Älskar känslan av nybäddat!!
Det här är såå typiskt mig..
FREDAG!
Och så var det fredag igen. Tiden går så snabbt, veckorna bara susar förbi! Jag har avklarat jobbet för dagen, bara ett par timmar. Nu sitter jag hemma hos pappa och gosar med hundarna. De är så himla mysiga, det går inte ens att beskriva. Om en liten stund ska jag ta ut dem på en promenad och därefter vet jag inte riktigt vad som händer. Jag kan lätt konstatera att min veckoplanering sprack rätt ordentligt. Jag red i onsdags då det var planerat vila, och jag var inte alls i stallet igår, så blev ingen ridning då. Jag antar att mamma var i stallet, glömde fråga henne innan. Det är i så fall inte omöjligt att hon red Rodis, men det kvittar egentligen eftersom båda hästarna kom ut i onsdags.
I onsdags jobbade jag bara på förmiddagen så jag hann åka till stallet strax före klockan tre. Jag började med att tömköra Máni, som var jätteduktig. Vi la allt fokus på övergångar och i slutet var han så alert så det räckte att jag gav kommandot en enda gång, och ja, det är framsteg, hehe. Vi höll på i cirka 40 minuter och Máni blev inte svettig, men han jobbade tillräckligt för att bli varm. Ett annat framsteg var att jag inte behövde springa omkring lika mycket utan kunde stå och gå på en någorlunda liten yta i mitten av volten. Innan fick jag springa lite då och då för att jag inte ville dra honom i munnen när han inte svarar på svängande hjälper ordentligt. Vi avslutade passet med att han fick springa lös en stund, precis som det förra passet. Jag blir så förvånad att han inte bara springer som han vill när han är lös. Förra gången fortsatte han springa på samma volt som när jag tömkörde, utan att jag behövde styra honom ju. Då hade han en hel paddock att yra runt i, men han nöjde sig med att springa tätt runt mig. Och så fort jag ber honom stanna så tvärnitar han och traskar rakt in till mig i mitten. Älskade gosehäst ♥ Samma sak gällde för det här passet men han höll sig inte till volten mer än ett par varv den här gången. När han väl insåg att han kunde springa vart han ville så trodde jag att han skulle bralla runt som han ville, stanna i hörnena och äta gräs eller bara ställa sig vid grinden och vänta på att få gå ut, men han höll sig i samma lugna trav som jag hade bett om. Han följde fyrkantspåret som en liten ängel. Ökade och saktade ner precis som jag bad honom. För att summera det hela så var passet väldigt lyckat och vi stärkte banden mellan oss!
När jag var klar med Máni så hade jag inte alls mycket tid kvar till Rodis, som till råga på det stod längst bort i den stora hagen. Jag sadlade snabbt som sjutton och fick cirka 25 minuter till ett ridpass. Jag tog med henne till paddocken där vi la fokus på lydnad och hjälper. På den korta tiden blev hon helt slut, det märktes att hon har dålig kondition. Fast eftersom jag lägger nästan allt fokus på Máni och mamma har Rodis som stressterapi och god vän så är det inte så himla viktigt vilken nivå hon håller. Under passet var hon svår att trava, hon ville helst bara slå upp i tölt. Så efter att hon visat att hon förstår hjälperna så la vi mest fokus på att trava. Att jag inte fick träningsvärk av det passet är ett under, för jag blev alldeles utmattad i magmusklerna. Jag fick henne inte balanserad i stadig trav, men det hade kanske gått bättre om vi haft längre tid.
Igår vilade hästarna som sagt (om nu inte mamma red). Idag blir det däremot ingen vila. Jag vet inte om mamma vill rida, så jag kan inte spika exakt vad hästarna ska göra. Antingen blir det en uteritt med mamma, eller så rider jag båda hästarna i paddocken. Det var så himla fint väder i onsdags och igår, men idag regnar det så jag vet inte hur sugen mamma är. Jag kan visserligen inte påstå att jag själv blir särskilt taggad när det regnar, men just idag känner jag mig lite extra motiverad. Tror det beror på att de förra passen gick så bra (det var en bra känsla med Rodis även om vi stötte på problem) och att lag-sm närmar sig.
Blä det regnar. Jag har bara shorts och linne på mig, och inga andra kläder finns här hos pappa. Jättekul att gå ut då. Men vad gör man inte för de små liven? Det ser ut att va uppehåll snart så får väl passa på.
Over and out.
Onsdag!
Jag har jobbat färdigt för dagen nu. Har hunnit äta
Lunch med jordgubbar till efterrätt och nu sitter jag ute på altanen. Solen är i moln för det mesta, så det går inte att sola. Jag har i princip gett upp hoppet om att få en varm solsommar, så häromdagen införskaffade jag brun-utan-sol. Vill vara fint brun till bröllopet som är om tre veckor ju.
Om jag stavat fel någonstans nu så beror det på att blogg-appen inte fungerar och att jag bloggar från webbläsaren på mobilen blogg-hemsidan är helt klart inte gjord för mobilbruk eftersom det laggar nåt enormt.. Suck! Jag ska strax åka till stallet och pyssla om hästarna lite före styrelsemötet.
Jag kom på att jag glömt en sak i min planering, jag som brudtärna ska nämligen provgå i kyrkan imorgon, direkt efter körlektionen. Därför blir det nog ingen ridning immorgon, med tanke på att jag ska jobba under dagen också. Nä nu har jag verkligen tröttnat på att det laggar så avslutar här! Ha en fortsatt bra dag :)
Tisdagskväll
Hej igen!
Nu sitter jag nyduschad hemma hos Daniel. Det blev ändrade planer i stallet, för Matilda ville också rida och så var paddocken upptagen. Vi red en runda i skogen, hästarna fick jobba på i både skritt, trav och galopp upp för backar. Blinningarna plågade dem ständigt, ridturens stora minus. Jag har ett flugridtäcke som ligger hemma. Ska definitivt komma ihåg att ta med det till stallet och använda det så åtminstone en häst kan få slippa undan.
När jag hade så lång tid på mig i stallet som jag hade idag, jag var där fyra till skillnad från sjutiden som är det vanligaste, så passade jag på att fläta ner Rodis man på båda sidorna. Den är så himla fluffig och längst fram på halsen står den rakt upp. Nu har jag flätat ner hela ena sidan och det främsta partiet på andra sidan. Sist jag gjorde det, alltså förra vintern om jag minns rätt, så fungerade det inte alls. Bara någon dag efter att jag tog ut flätorna var manen tillbaka i gamla vanor. Jag hoppas innerligt att det blir bättre denna gången, om inte så får jag helt enkelt acceptera hennes rufsiga uppsyn!
Från i vintras. Mamma och Rodis, med hennes virvlande man...
Let me hold you
Nu var det ytterligare ett tag sen jag uppdaterade sist. Det har inte funnits så mycket att blogga om antar jag, och dessutom så funkar ju inte blogg-appen, vilket innebär att jag måste sätta mig vid datorn. Eftersom jag absolut inte är en datormänniska (gör allt från mobilen ju!) så blir det himla omständigt (okej, pensionärsvarning). Nu har jag gott om tid för att göra ingenting, så tänkte passa på och blogga.
Förra veckan susade förbi skitsnabbt, så typiskt sommarlov. Man hinner inte blinka förrän augusti och skolstarten är här. Att jag hade mycket att göra spelade väl förstås in i det hela. Förra måndagen var som sagt veterinären i stallet, och samma dag toppade jag håret hos frisören. Tisdagen bjöd på jobb och ett lag-sm-möte på GHP. Vi gick igenom budgeten och just nu ser det faktiskt riktigt bra ut, tumme upp på det! Även onsdagen bestod av jobb och likaså torsdagen.
Hästarna hölls igång under veckan men minnet sviker när jag försöker minnas vad vi har tränat. Vad jag kommer ihåg är att det var träning på torsdagen. Jag och Máni tränade främst på tömkörningen, men red också lite på ovalbanan. (Ooh nu kommer jag ihåg något mer): Han skoddes på morgonen, av en ny hovslagare. Sist han skoddes var hovslagaren, alltså den förre hovslagaren, otroligt stressad så han slog på skorna helt konstigt. Vår nye hovslagare kunde konstatera att han hade struntat i att rikta skorna, vilket är otroligt viktigt! Han hade alltså tagit helt nya skor och bara slagit på dem på hovarna, utan att "banka dem" så att de fick rätt passform för hoven. Så på framsidan av framhovarna låg skon utanför vid sidorna, medan bakdelen av hoven hade vuxit utanför skon. Jag blir riktigt arg för att hovslagaren gjort så. Det gällde samtliga hästar i stallet, Grima till exempel hade bara fått två söm så hennes skor höll ju snart på att lossna. Jag kan absolut förstå att hovslagaren var stressad eftersom han nyligen öppnat en restaurang och hade ett storjobb på gång samma kväll, men jag förstår inte alls att han lät stressen gå ut över hästarna! Han kunde talat om att han varit stressad och låtit oss avgöra om vi ville leta ny hovslagare på en gång, så att han skulle sluppit stressa på skorna... Anyways, detta ledde till att den nya hovslagaren fick korrigera hovarna lite kraftigare än normalt, eftersom de vuxit på fel sätt de senaste veckorna. Så när jag red Máni senare på kvällen hade han inte hunnit vänja sig vid sina nya fötter, och det resulterade bland annat i korta steg och en del snubblingar. För övrigt var han väldigt mjuk och lyhörd som jag minns det.
I fredags jobbade jag (big surprise) och i helgen har jag och mamma haft loppis. Mammas företag hade tidigare en liten butik i samband med ett café i byn, där hon sålde ekologisk choklad/lakrits och lite inredningsprylar. Den butiken stängdes när butikspersonalen slutade jobba, och tanken har varit att den ska öppnas igen med ny personal. MEN så ska caféet stängas eftersom det inte gick runt tillräckligt bra (antar jag), och bostadsbolaget ska bygga om huset till lägenheter så mamma måste flytta ifrån lokalerna. Så caféet hade loppis ihop med mammas butik kan man säga. Vi tog visserligen dit massa gamla leksaker och datorer och grejer hemifrån, but you get the point! Där spenderade jag alltså både lördag och söndag.
I söndags bestämde jag att det var dags att hoppa lite med hästarna också. Det är något av det roligaste jag och Máni vet, men eftersom det är så långt till en ordentlig paddock med bra hinder så blir det så sällan. Den här gången höll vi till i grannstallets paddock som är liten, ojämn och med ganska dåliga hinder/hinderstöd. Trots detta så gick det utmärkt att hoppa, för vi höll oss på ganska låga höjder. Det sista och högsta hoppet för Mánis del låg väl runt 60-70 cm och det är ungefär vad paddocken tillåter. Jag hoppade även Grima och Rodis, mest för skojs skull. Rodis har verkligen ingen koll alls på sin bakdel. Att hon ens kan röra sig framåt är ett under, med tanke på att hon för det mesta bara viftar hejvilt med bakbenen. Hon behöver verkligen börjas träna seriöst, men där skiljer sig mina och mammas målsättningar lite. Mamma har inte samma krav på Rodis som jag, utan hon är väl ganska nöjd så länge Rodis gör vad hon ber om, alltså går framåt , stannar, går i rätt form och i rätt gångart/tempo. Jag, däremot, vill att Rodis ska arbeta bakifrån, flytta sig som jag vill för skänkeln och gå balanserat i bra takt. Varning för att det blir rörigt: Mamma vill samma sak, och tränar detta, men är lite för snäll bara. Därför känner jag att jag borde rida Rodis oftare, så att hon når "mina" mål, men då måste jag istället rida Máni lite mindre, vilket inte funkar så här nära SM-finalen!
För att komma tillbaka till ämnet, hoppning, så tror jag först och främst att det är jättenyttigt för båda hästarna. Rodis kommer förhoppningsvis lära sig att använda bakbenen lite mer korrekt om hon får hoppa emellenåt (det var alltså typ första gången jag hoppade riktiga hinder med henne i söndags) och att det kommer hjälpa henne att bygga muskler som främjar bakbensarbete och hindrar henne från att bli framtung. Jag tror så eftersom det var så det funkade för Máni när jag hoppade honom regelbundet. Därför ska jag, på allvar, ta tag i hoppningen med honom så att han blir mindre flack och framtung i galoppen.
Vidare till måndag, gårdagen. Den innehöll självklart en del jobb och ridning, men också en körlektion. Det var min andra lektion och den gick åt till att beta av moment fyra, nämligen lutning. Det betyder att jag spenderade en timme till att åka upp och ner för backar för att träna på att starta i med- men framför allt motlut. Under lektionen tyckte jag verkligen att det gick skitdåligt. Jag fick premiärmotorstoppet och kunde inte höra annat än att trafikläraren skällde på mig för att jag körde så dåligt. Så illa var det förstås inte, nu när jag tänker efter. Okej, jag fick ett motorstopp, men jag klarade att starta i kraftigt motlut utan minsta problem typ tio, femton gånger. ETT motorstopp på FEMTON försök. Kom igen, skärp dig! Till och med pappa (the almighty bilförare) har fått motorstopp, i MEDlut. So suck it up.
Nästa lektion är på torsdag, och innan dess ska jag ha gjort min teoriläxa med hjälp av Daniel (yey), och jag är säker på att den lektionen kommer gå bättre. Handlar om att backa och vända, det tror jag att jag kan klara!
Idag är det tisdag, en tisdag i juli. Hade jag sagt en tisdag i september så hade jag kunnat lura många, för vädret den senaste veckan har varit nästintill höstrusk, bara några grader mildare i luften. Sommaren har fortfarande inte kommit?! Jag har förstått att det är fint sommarväder både i Stockholm och på Öland, men inte här. Riktigt tråkväder. Varvar regnskurar med blåst, men aldrig spricker himlen upp i solsken. Det har varit några korta stunder tidigt på morgnarna och sent på kvällarna som himlen har skymtats, men jag säger bara det, SVERIGE du har bäddat din säng för klagomål. Jag syftar på uttrycket "svensk sommar":..
Hittills idag har jag jobbat några timmar, och resten har jag spenderat här framför datorn. På arbetstid motiverar jag mig själv med Barcelonapepp, ni vet det är bara en och en halv månad kvar! Dör lite inombords, aaaah! Det kommer bli så otroligt grymt, vi är ju sju tjejkompisar som åker. Okej en lärare åker med, okej vi måste göra skolarbeten om det, men SHIT det kommer bli smashing!
Nu när jag har betat av föregående veckas aktiviteter så är det väl lika bra att lägga ut planeringen för pågående vecka, så att jag inte glömmer av något.
Nu vet jag vad jag glömt att berätta. Loppisförtjänsten bjöd på ett Hööksbesök i lördags! Den stora rean lockade förstås! Jag fick med mig ett par nya ridbyxor, ett ländtäcke, en nosgrimma, ett träns och ett regnställ hem! Jag har nästan aldrig köpt saker på Hööks till ordinarie pris förresten. Det mesta går att hitta på halva priset rean, fast de allra bästa fynden har jag gjort på halva halva ♥
Ridbyxorna, täcket och tränset finns inte kvar på hemsidan så kan inte låna bilder därifrån. Jackan (regnstället) och nosgrimman får ni däremot här ovan! Bilder lånade från www.hooks.se
That's about it, for now! xoxo
Måndag morgon
Heeej!
Okej jag förstår att det inte är morgon längre men för min del känns det så, med tanke på att jag har sovit över hela "lunchen". Veterinären var i stallet kl 9, jag och mamma var där strax innan och hämtade in de blöta pållarna. Veterinären vaccinerade och sedan bad vi honom ta en titt på Mánis inkar, jag sa att problemet är att de är öppna sår och att flugorna irriterar honom så att han sparkar efter dem. Där har vi det fina med inkarnas placering (nu pratar vi om de två största inkarna). Ena inken sitter på insidan av vänster bakben, i höjd med skapet. Den andra inken sitter på högersidan av skapet. Så oavsett vilken bakben han väljer att "kosparka" med så kommer antingen den ena eller den andra inken att klias och emellanåt rivas upp till ett ännu mer öppet sår. Inken på bakbenet växer lite i storlek, men det är ingenting jämfört med vad inken på skapet gör. Jag tycker att den svullnar mer och mer för varje dag.
Så jag sa till veterinären att det var ett problem och till min besvikelse fick jag svaret att Máni är en "ink-häst" och att han får leva med det. Efter en stunds diskussion förstod han dock bättre vad jag menade och så föreslog han att vi ska göra en tre-veckors intensiv-kur med salvan XX Terra. Den salvan har vi haft/använt i ganska exakt ett år nu och det var samma veterinär som skrev ut den. Vid den tiden sa han att salvan kommer ta bort inkarna och att de kanske kan komma tillbaka, men de skulle i alla fall försvinna. Vad han hade att säga om den salvan idag (för övrigt kostade den över 1 000 kr) var att nejnej, den kan aldrig ta bort inkarna helt, den bara håller ner dem en del. BLÄ på dyra salvor som sägs fungera men sedan inte gör det. Det känns dumt att veterinären såhär i efterhand säger att det aldrig var meningen att den skulle fungera, eftersom att det är tvärtemot vad han sa för ett år sen.
Men okej, jag skriver inte för att alla ska få veta att jag är irriterad på min veterinär (läs: irriterad på mig själv för att jag missuppfattat vad veterinären sagt). Istället ska vi nu prata om den aktuella lösningen på Mánis problem. En tre-veckors intensivbehandling är troligtvis inte att tänka på, för om jag inte minns fel så finns det inte tillräckligt med salva kvar. Nästa alternativ var att söva Máni och skära bort inkarna (operation) men det kostar mycket pengar, innebär säkert en del risker vilka jag inte förhörde mig om och kan inte alls garantera att inkarna inte kommer tillbaka. Det är snarare ganska troligt att de poppar upp på nytt. Detta är alltså inget alternativ för oss.
Sista alternativet behandlar inte inkarna utan är en salva som läggs utanpå såren och sedan stelnar där, som ett skyddande täcke. Detta hindrar flugorna från att komma åt såren och det leder förhoppningsvis till att inkarna slutar irritera Máni så att han inte sparkar för att klia dem. Om det funkar så kommer inkarna förhoppningsvis bli mindre svullna och läka ihop. Nu sa veterinären visserligen att det är inkar och inte sår. Alltså är det inte meningen att de ska läka ihop. Men jag tänker på att inkarna aldrig tidigare har varit såriga, utan snarare bulor under skinnet/utanpå skinnet (finns olika typer) som bara har spruckit till sår när själva "ink-kulan" ramlar loss. Hej, vad snurrigt det kan vara att förklara det här. Anyways, därför tycker jag att dessa inkar borde ha en chans att kunna läka ihop.
Allt detta för att göra en någorlunda halvkort historia lång.. Men, för att se det från den ljusa sidan, om jag läser det här någon gång i framtiden så lär jag inte sakna några detaljer.
Det tog mindre än en halvtimme för veterinären att vaccinera fyra hästar och två hundar, plus undersökningen då. Så strax efter halv tio var jag hemma igen. Nästan så att jag skäms för att säga det men, here we go, klockan 10 sov jag som en stock. Vaknade till då och då av att det surrade i mobilen, jag läste meddelanden utan att på riktigt läsa vad det stod och sedan somnade jag om innan jag hann ens börja sträcka ut fingrar för att skriva svar. I efterhand är jag rätt glad för att jag inte lyckades komponera ihop svar, med tanke på att jag inte visste vad jag svarade på. Hade nog blivit rätt lustigt, om inte pinsamt, när jag vaknat.
Jag var i alla fall uppe igen vid ett, och har ätit lite lunch. Om mindre än en timme ska jag åka till Kinna eftersom jag och mamma ska till frisören och därefter får vi se vad som händer.
Behöver jag förresten påpeka hur super-otroligt-jäkla-mega-fantastiskt-superamazing-underbart-SKÖNT det är att ha sommarlov?? Sitta hemma i pyjamas och inte göra något vettigt alls, att inte ha några tunga måsten hängandes över axlarna! Wonderful. ♦
Söndag
Hej!!
Nu har jag varit frånvarande länge.. Har jobbat hela veckan, ridit, firat midsommar på Liseberg (med både mamma och pappa knepigt nog) och sedan spenderat helgen hos Daniel framför OTH.
Kanske uppdaterar jag bättre om den gångna veckan imorgon, nu har jag inte tid för jag fyller i bidragsrapporter för ungdomsaktiviterna i klubben. Hädanefter hoppas jag att jag blir bättre på bloggfronten men det är svårt att säga. Under våren så har jag alltid bloggat när jag haft dötid, till exempel på bussen eller lunchrasten men i och med jobbet så blir det ju nästan ingen sådan! När jag väl är ledig gör jag alltid något som är mer intressant än att blogga, så det är faktiskt tveksamt om jag kommer uppdatera särskilt mycket, men vi får se.
Imorgon kl 9 kommer veterinären till stallet för att vaccinera hästarna och hundarna. Jag ska passa på att fråga om Mánis inkar, be honom undersöka dem. Nu är jag trots allt förberedd på att det kommer dyka upp på räkningen sedan. Förra sommaren ställde jag en fråga, om det var farligt att inkarna spred sig, han tittade snabbt och svarade nej och i brevlådan fick jag en räkning på 200 bara för frågan. Jag tycker inte att det är konstigt att han tar betalt, men jag tycker det var konstigt att han inte sa något...
Anyways, vi hörs när vi hörs!! ♥
Hard work work
Hej!
Nu har jag lunchrast en stund. Har jobbat sen åtta och ska fortsätta jobba om under eftermiddagen. Jag och mamma var en sväng på visko när vi skulle hämta bilen på service innan, och där köpte vi (äntligen) en fjällrävenväska! Som jag har gått och trånat efter den här "kånken" som den kallas, och nu är den min! Jag valde färgen svart, eftersom det var den enda färgen inne. Annars hade jag velat ha en mörkblå men det är inte så noga. Nu är det slut på att gå omkring sned med väskan på ena axeln och jag tror att min rygg kommer uppskatta det.
Det skulle varit träning med laget ikväll egentligen men så var det bara jag och Lisette som kunde komma så den ställdes in. Istället ska jag och Máni åka ner till banan på onsdag ihop med våra två lagledare för att se träna lite mer på tömkörningen. Det är inte osannolikt att vi tar några varv på banan också, särskilt inte när jag har båda ledarna för mig själv! Efter träningen väntar ett lag-sm möte på samma ställe, så det blir nog en rätt så lång kväll. Kanske får hästarna vila idag, annars får de göra det imorgon.
Här har ni en bild på min nya skönhet!
Even the sun sets in paradise
Hej! Blä den här dagen har gått sakta. Inledde med frukost till OTH. Därefter gick jag till pappa för att börja trimma hundarna och usch, jag hatar det! Figge tycker jättesynd om sig själv och så tittar han mig i ögonen och piper så jag får alldeles ont i hjärtat!
Nu på kvällen har jag varit i stallet och ridit Rodis. Mamma red Máni och så var Anita med. Vi red en ganska lång runda med mycket trav och galopp i konstant lutning uppåt. Genom hela turen kändes allting snett. Sadeln satt snett, jag satt snett, Rodis gick snett, hjälmen satt snett. Jag tror att sadeln satt pyttelite snett åt höger och att jag själv satt lite snett åt vänster så det blev bara kaos. För övrigt skötte sig Rodis finfint. Hon skyggade bara en enda gång, till skillnad från i onsdags då det var det enda hon gjorde..
I don't believe that anybody feels the way I do
Precis klar i stallet! Mamma och Anita har ridit ut medan jag har provat att tömköra Máni på volt. Gick sådär, han tog yttertygel som att flytta bakdelen, alltså om jag tog i högertygeln för att han skulle svänga åt höger så gick han vänster och flyttade ut bakdelen åt höger. Så man kan säga att vi hade lite kommunikationsproblem. Detta var på rakt spår, på väg till paddocken. Väl i paddocken gick det bättre. Att gå på volt förstod han. Men jag MÅSTE ha längre tömmar! Det var inte optimalt att låna shettisens tömmar när jag ville att han skulle gå på en 10m volt. Jag släpade ut en skottkärra vatten till hagen med, puh vad tungt! Nu blir det hem för att kolla fotboll, sve-eng. Det tar emot att säga det men ikväll tror jag inte att Sverige vinner..
Fredag!
God dag bloggen!
Igår blev Daniel sjuk, stackarn. Jag jobbade hela dagen igår och sen spenderade jag kvällen med att pyssla om honom, hämta vatten och sånt. Idag sov jag till halv tio, då mamma ringde och ville jag skulle jobba. Hann inte ens äta frukost innan hon kom och hämtade mig med som tur var så var det bara en timmes jobb som hon behövde hjälp med. Vi städade hos en trevlig äldre dam som när vi var klara tvunget skulle visa oss duken som hon höll på att brodera. Duken var jätte-jättefin och hon blev så glad för att vi tog oss tid att titta på den.
När vi var klara där så åkte jag tillbaka till Daniel som precis hade vaknat. Bara för att han är sjuk och inte åt något alls under gårdagen så beställde vi en familiepizza, alltså blev/blir det pizza både till frukost, lunch och middag, hehe. Ikväll ska mina kära hästar motioneras och antingen idag eller imorgon är det dags för mig att ta tag i hundarnas trimning. Deras ras, Norwichterrier, ska inte klippas eller "bli av med pälsen" på något smidigt sätt utan den ska ryckas loss. Detta gör förstås lite ont och tar ganska lång tid när man, som jag, är rätt ovan. När det ärklart så är den lite längre pälsen borta och kvar är bara underullen, jättegosigt och mjukt!
I dagsläget vet jag att det är 17 lag som har kvalat för Lag-SM, och bara 12 lag kommer gå vidare. Jór är ett av dessa 17 lag och jag börjar bli riktigt nervös. Imorgon får vi veta om vi har gått vidare eller inte och innan dess kommer jag nog tuppa av av spänning. Vi bara måste gå vidare!! 3 av årets lagmedlemmar är ju faktiskt Svenska mästarinnor sen förra året, inklusive mig själv även om jag bara var reserv, och det gör att det blir ännu mer viktigt att gå vidare!
Pusshej!
Bilden funkar förstås inte att ladda upp nu, så detta får bli ett bildfritt inlägg :(
Igår blev Daniel sjuk, stackarn. Jag jobbade hela dagen igår och sen spenderade jag kvällen med att pyssla om honom, hämta vatten och sånt. Idag sov jag till halv tio, då mamma ringde och ville jag skulle jobba. Hann inte ens äta frukost innan hon kom och hämtade mig med som tur var så var det bara en timmes jobb som hon behövde hjälp med. Vi städade hos en trevlig äldre dam som när vi var klara tvunget skulle visa oss duken som hon höll på att brodera. Duken var jätte-jättefin och hon blev så glad för att vi tog oss tid att titta på den.
När vi var klara där så åkte jag tillbaka till Daniel som precis hade vaknat. Bara för att han är sjuk och inte åt något alls under gårdagen så beställde vi en familiepizza, alltså blev/blir det pizza både till frukost, lunch och middag, hehe. Ikväll ska mina kära hästar motioneras och antingen idag eller imorgon är det dags för mig att ta tag i hundarnas trimning. Deras ras, Norwichterrier, ska inte klippas eller "bli av med pälsen" på något smidigt sätt utan den ska ryckas loss. Detta gör förstås lite ont och tar ganska lång tid när man, som jag, är rätt ovan. När det ärklart så är den lite längre pälsen borta och kvar är bara underullen, jättegosigt och mjukt!
I dagsläget vet jag att det är 17 lag som har kvalat för Lag-SM, och bara 12 lag kommer gå vidare. Jór är ett av dessa 17 lag och jag börjar bli riktigt nervös. Imorgon får vi veta om vi har gått vidare eller inte och innan dess kommer jag nog tuppa av av spänning. Vi bara måste gå vidare!! 3 av årets lagmedlemmar är ju faktiskt Svenska mästarinnor sen förra året, inklusive mig själv även om jag bara var reserv, och det gör att det blir ännu mer viktigt att gå vidare!
Pusshej!
Bilden funkar förstås inte att ladda upp nu, så detta får bli ett bildfritt inlägg :(
