Sometimes it hurts
Nu har jag landat i Daniels säng framför tvn till slut. Jag red först Rodis i paddocken. Hon var duktig och arbetade bra, fick upp rejält flås emellanåt (okej hon har dålig kondition). Hon gick emot högerskänkeln ganska mycket och när jag red henne för tränare sist, Suss Landin, så fick jag veta att Rodis starka varv är höger för det är där hon har sitt bärighetsben. Men jag tycker att hon är mycket lättare att rida i vänstervarv. För att komma till saken, så gjorde jag och Rodis våra första galoppfattningar från skritt! Endast i högervarv, men helt från skritt. Takten i galoppen är inte helt ren och därmed inte fattningen heller, men Rodis visade tydligt att hon förstod vad jag ville och att hon ansträngde sig för att klara det. Máni fick en skogstur fullspäckad med kravfri galopp. Detta grundade sig i att jag satt så sjukt obekvämt i sadeln. Jag pratade jättelänge med mamma om detta och vi kom fram till att jag antagligen blivit sned i ryggen igen (återkommande problem de senaste tre åren) och att det kanske har fört över sig till M för han visar ryggont vid uppsittning. Jag har inte råd att ta kiropraktor till honom.. Men om jag får min rygg åtgärdad igen så kanske det hjälper honom också? Jag måste i alla fall komma på något snart, innan det blir värre för honom. Lille plutten <3
Godnatt :*
