Allt och lite till!

Hejhallå! Nu var det minsann ett bra tag sen jag bloggade sist. Det har både hänt en hel del och inte så mycket under tiden (rörig, vadå rörig?). Hela juli månad spenderades på jobbet, sååå spännande. Jag kommer inte ihåg om det hände något särskilt under tiden, jag red, sov och jobbade typ. Eller, jag red inte så värst mycket, var rätt så lat. Min enmansshow blev förresten färdig till slut, och jag tycker själv att den var ganska bra. Första helgen i augusti spenderades i Eskilstuna med mamma, där de Nordiska Mästerskapen för islandshästar ägde rum. Så fantastiskt fina hästar att titta på, allt för mycket saker att köpa och fint väder. Med mig hem fick jag ett par nya stigläder och ett nytt träns. Tråkigt nog fick jag nackstycke med silverspännen och nosgrimma med mässing. Hur surt?
 
Helgen efter NM var det dags för Lag-SM. Jag vågar inte ens fundera på hur många timmar jag varit på GHP för att förebereda saker såsom boxar, terrängbana, städa caféhuset och så vidare. Arbetet tog aldrig slut, men som tur var så var flera duracell-kaniner på plats (ni vet, såna som jobbar från gryning till skymning utan att ens ta rast, i flera dagar).
 
Tack vare allt fantastiskt förarbete (för att inte tala om fantastiska funktionärer och en otrolig tävlingsledare) förflöt tävlingarna mycket smidigt, med gott beröm för välarrangerat evenemang. På tre dagar hann ca 500 portioner mat delas ut, så jag förstår att de i köket fick jobba hårt!
 
Över till lagperspektivet (jag var ju både lagmedlem och arrangör på Lag-SM). Vårt lag hade en himla berg- och dalbana under helgen. Fredagen inleddes med de tre töltgrenarna, och allihop gick bra. Det var inte höga, men okej, poäng för alla tre. Eller det är svårt att förklara. En av dem som red tölt var missnöjd för hon fick lite lägre poäng än vanligt, men det var ändå bra poäng (runt 5.0). De andra två var också jättenöjda med sina poäng (tror de fick runt 4-5.0 okså). Poängen var okej, men de var inte tillräckligt höga för att fightas i topp tre i respektive gren (så kanske ni förstår vad jag menar?! fröken rörig.)
 
Därefter följde invigning, dressyr och stilpass. Vårt lags "stilpassare" fick inte till passen ordentligt så där blev det inga poäng. Dressyrryttaren red fel väg så hon fick en del avdrag, alltså ganska låga poäng där.
 
För en snabb sammanfattning så var alltså töltgrenarna höjdpunkter i berg- och dalbanan medan resten av fredagens grenar var i botten. Den sista grenen för dagen var enmansshow, och den landade allra djupast nere på botten..
 
Mitt program var väldigt enkelt. Jag började med att leda Máni på enkla vägar, stegade avstånd till hindrena, memoriserade vägen med fingret. Jag var en hoppryttare med röd kavaj och Máni var förstås en ponny med massa skydd och brösta, till och med luva fick han på sig. Jag började tömköra vid A, på en volt. Skritta, trava, över hindret, skritta. Snett igenom och så en ny volt vid C, åt andra hållet då. Skritta, trava, hoppa, galoppera, hoppa, halt - hälsning. Vad kan gå snett liksom? Jag var orolig att diagonalen skulle bli vinglig och att Máni inte skulle vara fokuserad och alert, men allt satt så fint. Han var lite osäker på volten och stannade till två gånger, men jag puffade ut honom och började om. Han lyssnade på korrigeringar och allting bara stämde, känslan var så bra!
 
Speakern ropar upp resultatet, jag och Máni kom på sista plats med poängen 3.5?! Vad har hänt? Såg de så allvarligt på de små missarna?! Får mitt program med kommentarer, poletten trillar ner. Jag gick åt fel håll! Jag skulle börjat första volten åt höger, följt av en diagonal till M, sen volt till vänster. Istället gjorde jag första volten till vänster, diagonal mot H(?) och andra volten åt höger. Det resulterade i 3 nollor av en domare, och 1 nolla var från de andra domarna. Domaren som gav 3 nollor hade också dragit av poäng för att jag inte hade skrivit med i programmet att hästen skulle hoppa över hindret (jag hade bara skrivit att jag skulle va på volt, typ). SÅ SURT! Jag hade inte ens en tanke på att gå till höger under programmet. Det lustiga var att när jag började volten till vänster så stannade Máni som sagt. Jag skickade ut honom igen, men han stannade på nytt, och vände sig om! Hallå Jenny, det var ett tecken. Máni visste att det var fel! (kanske, kanske inte). Nästa sak som i efterhand är väldigt konstigt är att på träningar så har Máni inte hållt galopp hela varv åt höger, utan bara åt vänster. Det var därför galoppvolten skulle va åt vänster. Men där och då så galopperade han typ hur lätt som helst åt höger. Konstigt..
 
Till allas stora förvåning låg vi på fredagkvällen näst sist av alla lag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0